Till Interakts startsida. Läs mer om användbarhet! Diskussionsforum - Diskutera användbarhet. Artiklar kring bl a användbarhet och användingsnytta. Länkar till bl a användbarhetskonsulter, tips om användbarhetstest och metoder för målgruppsanalyser. Om Interakt Kontakta oss
 Till startsidan

 Artikelarkiv
 Skriv en artikel
 Prenumerera
 Tipsa om resurs
 
     Utskriftsversion

Heuristisk utvärdering – en föråldrad metod?
Av: Santto Tajakka | 2004-11-25

Artikeln beskriver kortfattat vad den heuristiska utvärderingen innebär och beskriver ett antal brister som finns kring metoden. Metodens regler är för generellt beskrivna, dvs att de i alltför stor utsträckning är öppna för tolkning och öppna för subjektiva bedömningar samt att metoden kräver alltför många utvärderare för att bli kostnadseffektiv. En ny metod behöver utvecklas som ger tillräckligt mycket spelrum för subjektiva bedömningar och samtidigt begränsar detta utrymme. Kärnan i den nya metoden måste på något sätt utgå ifrån vad som kännetecknar bra egenskaper i ett gränssnitt och i mer detalj beskriva dessa egenskaper så att de går att använda vid utvärdering. Den nya metoden måste vara fokuserad på design, navigation och interaktion.
 
Heuristisk utvärdering
När det gäller inspektioner av användargränssnitt finns det en metod som i ofta nämns i litteratur och det är heuristisk utvärdering (Nielsen, 1994, 2004a). Den heuristiska utvärderingen är en metod som Nielsen och Molich (Nielsen, 1994, 2004a) utvecklade för cirka 15 år sedan. Denna metod har i syfte att finna användbarhetsproblem i ett användargränssnitt så att de kan åtgärdas i en iterativ designprocess. Nielsen (1994) hävdar att denna metod är snabb, lätt och så billig som man själv gör den. Nackdelen med metoden, enligt Nielsen, är att det är svårt för en enda person att finna alla användbarhetsproblem i ett användargränssnitt. Utifrån erfarenhet från flera olika projekt kunde Nielsen konstatera att en ensam utvärderare endast fann 35% av de befintliga användbarhetsproblemen och att det behövdes fem utvärderare för att finna 75% av problemen.

Den heuristiska utvärderingen innehåller 10 generella regler som beskriver vanligt förekommande egenskaper i ett användargränssnitt (Nielsen, 2004b). Utifrån dessa regler gör man en granskning av ett gränssnitt. Dessa regler ska ses som riktlinjer och att andra regler eller principer kan läggas till vid granskningen (Nielsen, 1994). Dessa regler syftar till att ett gränssnitt ska;

1. ge återkoppling
2. använda ett språk användaren förstår
3. ha tydligt markerade utgångar
4. vara konsekvent
5. förebygga fel
5. minimera användarens minnesbörda
6. använda genvägar
8. skapa enkel och naturlig dialog
9. använda tydligt formulerade felmeddelanden
10. tillhandahålla hjälp och dokumentation


Är heuristisk utvärdering en enkel och billig metod?
Dessa regler som Nielsen beskriver är bra och användbara, men de är för ospecifika och i allt för hög grad öppna för tolkning. Ett exempel på detta är regeln om att ett gränssnitt ska ha en enkel och naturlig dialog. Vad innebär detta konkret? Vad krävs för att en dialog ska blir enkel och naturlig? Alla utvärderare har en personlig uppfattning om hur denna regel ska definieras och tolkas. Vad jag vill komma till är att resultatet av den heuristiska utvärderingen i alltför stor utsträckning baseras på utvärderarens subjektiva bedömningar och erfarenheter samt hur denne anser saker och ting ska vara. Detta leder till att erfarna utvärderare har ett stort försprång gentemot mindre erfarna utvärderare. Den heuristiska metoden ger inte alla samma utgångsläge.

En annan brist med metoden är att det krävs alldeles för många utvärderare för att finna majoriteten av användbarhetsproblemen. Är det rimligt att en metod ska kräva mer än 5 utvärderare för att finna mer än 75% av användbarhetsproblemen i ett gränssnitt? Är det ekonomiskt försvarbart? Finns det ingen bättre metod?

Kärnan i den heuristiska metoden är att man utgår ifrån generellt beskrivna regler som beskriver vanliga egenskaper som finns hos ett gränssnitt. Denna utgångspunkt leder till att det ofta även krävs andra principer, riktlinjer och erfarenheter vid utvärderingen. Vitsen med en metod går förlorad om den inte är till hjälp utan även kräver andra metoder.


En ny metod behövs
För att ta sig ur detta dilemma krävs att en ny metod utvecklas så att den ger tillräckligt mycket spelrum för subjektiva bedömningar och samtidigt begränsar detta utrymme. Är det möjligt att utveckla en ny metod som håller sig inom denna begränsning? Jag anser att det är möjligt att utveckla en sådan metod. Kärnan i metoden måste på något sätt utgå ifrån vad som kännetecknar bra egenskaper i ett gränssnitt och samt att gränssnittet uppfyller god användbarhet. Samtidigt måste den vara tillräckligt tydlig beskrivna för att minimera möjligheten för feltolkningar. Vad har ett bra gränssnitt som inte ett dåligt har? Finns det specifika kännetecken som kan tas tillvara för att särskilja de bra från de dåliga gränssnitten?

Utifrån min kunskap och erfarenhet av användbarhet, design och utvärderingar kan jag se att ett fokus måste finnas på tre centrala delar för att ett gränssnitt ska uppnå god användbarhet och bli ett ”bra” gränssnitt. Dessa delar är;

- Design

- Navigering

- Interaktion

Jag är inte den förste att göra en sådan här typ av indelning. Söderström (2001) menar att en sajt kräver tre sorters design. Söderström talar om grafisk design, informationsdesign och interaktionsdesign. Söderström talar uteslutande i sin artikel om att använda denna uppdelning vid skapande av webbsajter. Med grafisk design menar Söderström att det handlar om att se och gilla det man ser på skärmen. Informationsdesign handlar om att hitta det man söker och begripa vart man är och vart en länk för besökaren. Interaktionsdesign handlar om att göra och handla. Van Duyne m fl (2003) beskriver tre liknande delar; informationsarkitektur, navigationsdesign och grafisk design. Med den förstnämnda menas att man ska identifiera, strukturera och presentera grupper av relaterad information på ett logiskt och sammanhängande sätt. Med navigationsdesign menas att man ska designa metoder så att besökaren kan hitta i informationsstrukturen. Slutligen så handlar den grafiska designen om att utveckla den visuella kommunikationen av informationen genom användandet av olika grafiska element.

Både Söderström (2001) och Van Duyne m fl (2003) stannar vid denna indelning och beskriver inte vidare vad som mer specifikt kan ingå och hur man ska använda dessa delar vid utvecklandet av ett gränssnitt eller hur de kan användas vid en utvärdering. Jag går steget längre med min indelning och beskriver mer ingående vad dessa delar kan innehålla för att uppnå målet att skapa och utvärdera ett gränssnitt som är både bra och har god användbarhet.


Design, navigering och interaktion
Vad är innebär design, navigering och interaktion? Designen beskriver och visar hur innehållet är strukturerat, grupperat och vilka grafiska element som används och hur de förhåller sig till varandra. Dessa delar bygger upp en helhet. Navigeringen har en central plats i en design eftersom man navigerar igenom ett gränssnitt. Här har utformningen, placeringen och strukturen på navigeringen en viktig plats. En navigering som saknar detta leder till ett gränssnitt som är svår att förstå och hitta i. Interaktionen har också betydelse eftersom systemet och människan kommunicerar genom gränssnittet. I interaktionen är det extra intressant att granska vad som sker då fel eller andra problem uppstår, hur informationen på sidan är utformad, på vilket sätt instruktioner ges och vilken grad användarna har kontroll över interaktionen. Figuren nedan visar vilka delar som ingår och som kan användas både vid utvecklandet och utvärderingen av ett gränssnitt.

Heuristisk

I en kommande artikel kommer en mer utförlig beskrivning göras av figuren ovan och presentera en metod som skulle kunna ersätta den heuristiska metoden.


Källor:
Nielsen, J. (1994). Heuristic evaluation. Ur Nielsen, J. & Mack, R. L. (redaktörer). Usability inspection methods. Sidorna 25-62. USA: John Wiley & Sons inc.

Nielsen, J. (2004a). How to conduct a heuristic evaluation. [www-dokument]. Tillgänglig på Internet: http://www.useit.com/papers/heuristic/heuristic_evaluation.html [hämtad 04.11.18].

Nielsen, J. (2004b). Ten Usability Heuristics. [www-dokument]. Tillgänglig på Internet: http://www.useit.com/papers/heuristic/heuristic_list.html [hämtad 04.11.18].

Söderström, J. (2001). En sajt kräver tre sorters design. Tillgänglig på Internet: http://www.kornet.nu/3xdesign.shtml [hämtad 04.11.18].

Van Duyne, D., Landay, J., Hong, J. (2003). The design of sites – patterns, principles, and processes for crafting a customer-centered web experience. USA: Addison-Wesley.





Läs mer här:
www.santai.nu
http://www.santai.nu/publikationer.htm

Senaste inlägget 2019-01-02 11:53:48  Brinner du för UX? Mjukvarujätte söker eldsjäl. (1)
Senaste inlägget 2018-11-12 14:37:02  Kontorsplats i Göteborg uthyres (0)
Senaste inlägget 2018-04-26 16:16:44  UX-designer till Polismyndigheten (0)
Senaste inlägget 2017-09-14 12:24:40  Utvärdering av befintlig webbplats (12)
Senaste inlägget 2017-05-30 20:59:16  UX-designer / Digital marknadsförare till OAWA (0)
Senaste inlägget 2017-03-08 09:34:19  Kandidat i interaktionsdesign Malmö eller Stockholm? (1)
Senaste inlägget 2016-12-16 14:32:04  UX Designer till Blocket (2)
 
Skapa ny diskussion +
 
Länkar/resurser kring användbarhet, informationsarkitektur och interaktionsdesign
Letar du efter en frilansande webbkommunikatör, webbredaktör eller marknadsförare som kan hjälpa dig styra upp din närvaro i digitala kanaler? Hör av dig, så pratar vi om hur jag kan hjälpa dig på bästa sätt. Webbredaktör frilans
UVIN (uttalas YouWin) är ett konsultbolag från Sundsvall som erbjuder sina kunder experthjälp inom användarcentrerad utveckling. 17-års erfarenhet som användbarhetsspecialist, certifierad usability analyst (Sveriges 6:e CUA), certifierad user experience analyst (Sveriges ende CUA, den 152:a i världen). UVIN - Makes IT easy
Alla vi som jobbar inom någon form av tjänste- eller produkt-utveckling strävar alltid efter att åstadkomma så bra användarupplevelser som möjligt. Tyvärr är det inte alltid som fokus läggs på detta i projekten utan det mesta av fokuset läggs ofta på att få tekniken att fungera, vilket ofta leder till att man tar fram teknik som i slutändan egentligen var onödig.

Lean UX (användarupplevelser) strävar efter att effektivt fokusera på rätt saker i projekten så att man inte spenderar tid och energi på att utveckla onödiga saker. I slutändan beror det faktiskt på användarupplevelsen om tjänsten eller produkten är lyckad eller inte. Verktyg & kurser för Lean UX
Vill du att din webbplats ska få fler besökare? Har du hört att det är viktigt att komma högt upp på Google, men vet inte riktigt hur du ska göra för att nå dit? Vill du lära dig grunderna i sökmotoroptimering? I den här internetbaserade kursen får du lära dig hur du steg för steg optimerar din webbplats för att hamna högre upp på Google. Synas på Google
Många bra inlägg på design, process, business och development. ustwo blog
 
Tipsa om en resurs +
 
Prenumerera på Interakts nyhetsbrev så missar du ingenting om användbarhet!
Prenumerera på Interakts nyhetsbrev, så missar du aldrig intressanta artiklar, diskussioner eller resurser!

Prenumerera +